De flesta elever positiva till kameror
Frågan om kameraövervakning i våra skolor behöver åter diskuteras. Kammarrätten har sagt nej till att två gymnasieskolor i Stockholm får använda övervakningskameror inomhus under skoltid på grund av att det innebär för stort intrång i elevernas personliga integritet. Samtidigt har inbrott, stölder och skadegörelse i det närmaste upphört sedan skolorna satte upp övervakningskamerorna. Undersökningar visar att ungdomarna är positiva till kamerorna ur ett trygghetsperspektiv och att de inte ser intrånget i integriteten som allvarligt. Förslaget till ny kameralag bör därför ses över ytterligare.
Nio av tio gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna skolgården och på vissa platser inomhus i skolan, under förutsättning att det inspelade materialet hanteras på ett kontrollerat sätt. 70 procent av föräldrar till gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna arbetsplatsen under motsvarande förutsättningar. Det visade en undersökning från sommaren 2009 genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.
Vår undersökning visade tydligt en positiv attityd till övervakning i skolan både bland ungdomar och bland föräldrar. I de skolor där kameror används har brottsligheten också minskat kraftigt. Det är anmärkningsvärt att man fortfarande hänvisar till intrånget i elevernas integritet och säger nej till kameror.
Undersökningen visar en hög tilltro till kameraövervakning som brottsförebyggande åtgärd. 70 procent av de svenska gymnasieeleverna tror att kameraövervakning skulle öka tryggheten i skolan. Hela 89 procent tror att det skulle förebygga skadegörelse. Sju av tio gymnasieelever skulle till och med tillåta kameraövervakning inne i klassrummen. Föräldrar till gymnasieelever har också en mycket positiv inställning till övervakning, men de anser att skolorna ska vara tillståndspliktiga och beviljas tillstånd innan övervakningen påbörjas.
Att bli utsatt för kränkningar, inbrott i skåp eller våld kan upplevas som en värre kränkning än att bli filmad, under förutsättning att materialet hanteras på ett säkert sätt.
I de skolor i Stockholm där kameraövervakning används granskas inte bilderna i realtid, de raderas efter tre dagar, de granskas bara om någon incident inträffat och då bara av två personer, enligt Stockholm stad.
Med tydliga regler för hur inspelat material får hanteras kan kameraövervakning användas för att skapa trygghet och förebygga brott och det utan någon stor upplevd integritetspåverkan.
Stöldskyddsföreningen arbetar för att öka tryggheten i samhället och välkomnar därför en skyndsam omarbetning av det förslag till ny kameraövervakningslag som fortfarande bereds i regeringskansliet, med ett ökat fokus på brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter.
Annika Brändström, vd
Svenska Stöldskyddsföreningen
Debattartikel publicerad på SvD.se 2011-03-02
