Bedrägerier – Begrepp och faror

Här reder vi ut olika begrepp inom bedrägerier och listar sätten vi kan bli lurade på.

Bedrägerierna fortsätter att öka i Sverige och metoderna förändras snabbt i takt med digitaliseringen. Ett bedrägeri enligt 9 kap i Brottsbalken kan se ut på många olika sätt, Social manipulation, Identitetsbedrägeri, Fakturabedrägeri, Kortbedrägeri, Annonsbedrägeri, Försäkringsbedrägeri, Internationell koppling och Äldre/funktionsnedsatt.

Kortbedrägerier är det allra vanligaste bedrägeriet i Sverige. Det går ut på att gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna.

Identitetsbedrägeri eller ID-kapning som det ofta kallas, är ett annat vanligt bedrägeri. Vid ID-kapning köper gärningspersonen olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personnummer).

Fakturabedrägeri eller bluffakturor är något som drabbar både privatpersoner och företag i relativt stor grad. Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen inte har beställt. Vilseledandet kan ha föregåtts av att gärningsmannen kontaktat den utsatta, exempelvis genom telefonförsäljning, eller genom att någon kontakt inte har skett, exempelvis utskick av oriktig faktura (s.k. bluffaktura).

Bedrägerier mot äldre har ökat markant under senare år. Gärningspersonerna väder sig specifikt till äldre och försöker lura till sig bankuppgifter eller kortnummer etc.

Sätten vi bli lurade på har olika namn beroendes på metoden:

Phishing
Phishing, är när gärningspersonen försöker lura dig att uppge dina person och kontokortsuppgifter genom lockande erbjudanden, exempelvis gratis biljetter till ett evenemang eller laddade presentkort. Lämna aldrig ut dina person-, konto- eller kortuppgifter utan att ha kontrollerat att mottagaren är den rätta. Uppge aldrig detaljer som hela ditt betalkortsnummer eller CCV-koden på betalkortets baksida. Om du får ett samtal, mail eller sms där du uppmanas att lämna dessa så kontakta alltid avsändaren om ärendet. Det är nämligen väldigt ovanligt att myndigheter, banker eller företag kontaktar dig för att lämna ut den typen av uppgifter. Dina lösenord, koder och inloggningsuppgifter är enbart dina!

Smishing
Begreppet smishing är en kombination av orden sms (ett textmeddelande) och phishing (nätfiske). Avsändaren vill till exempel lura mottagaren att uppge lösenord, öppna sitt bank-id, lämna ut kortuppgifter, öppna en bifogad fil med skadlig programvara eller klicka på en skadlig länk.

Så går det till
Det plingar till i din smarta telefon och du öppnar sms:et. ”Det finns en uppdatering gällande din leverans, klicka här” kan det stå i det meddelande du fått, som också innehåller en länk i ett kryptiskt kortformat. Då har du blivit utsatt för ett bedrägeriförsök – så kallad smishing.

Vishing
Vishing kommer från ”voice phishing”, alltså ”fiske med rösten” på svenska. Bedrägerier via falska telefonsamtal ökar kraftigt och många förlorar sina pengar genom att de luras att lämna ut kortuppgifter och koder eller logga in på sin bank. Bedragare riktar ofta in sig på äldre personer och andra utsatta grupper.

Det är vanligt att bedragare utger sig för att ringa från banken, ett företag eller en myndighet. En bedragare är skicklig i det sociala samspelet och har kanske även tagit reda på personlig information om dig för att verka trovärdig. Bakom bedrägerierna står ofta kriminella nätverk. Var därför alltid skeptisk när någon okänd ringer, för att inte råka illa ut. Ta del av filmer och polisens tips för att skydda dig.

Rekommenderade guider