fbpx

Hur kan vi hjälpa till?

Nya krav på säkerhetskänslig verksamhet

Regeringen har beslutat att genomföra en lagrådsremiss med förslag på ändringar i säkerhetsskyddslagen, för att stärka skyddet av Sveriges säkerhet. Lagändringen träder i kraft den 1 december 2021.

Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Dessutom bör även allmänna och enskilda verksamheter ingå inom ramen för säkerhetsskyd­det. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan hindras att ingå avtal och andra samarbeten som kan skada Sveriges säkerhet.

Verksamhetsutövarens ansvar

I remissen framkommer att det är verksamhetsutövarens ansvar att utreda om det man bedriver är säkerhetskänsligt och att dokumentera verksamhetens behov av säkerhetsskydd. Varje enskilt företag i en organisation ses som en separat verksamhetsutövare oavsett om företagen ingår i samma koncern.

Alla verksamhetsutövare ska göra en bedömning av säkerhetsskyddet och pröva lämpligheten av kontrakt som kräver säkerhetsskyddsavtal. I vissa fall måste verksamhetsutövare samråda med tillsynsmyndigheten om handlingen är lämplig att genomföra. Om tillsynsmyndigheten anser att avtalet är olämpligt ur säkerhetsskyddssyn­punkt kan myndigheten göra nedslag och även utdela böter.

Ökat behov av utbildning

I lagförslaget får säkerhetsskyddschefen får en mer framträdande och drivande roll i säkerhetsskyddsarbetet.

Det innebär det att kompetensen inom säkerhetsområdet hela tiden måste vara aktuell mot kraven på kunskap inom säkerhetsskydd, något som SSF Stöldskyddsföreningen tagit höjd för.

– För att förstå och korrekt hantera de förstärkta kraven gällande säker­hetsskydd behövs utbildning och kom­petensutveckling, säger Stöldskydds­föreningens vd Thomas Brühl.

– Just dessa fördjupningar inom området får man genom att delta på Stöldskyddsföreningens utbildnings­serie inom säkerhetsskydd, avslutar Thomas Brühl.

Artikel ur tidningen Tryggare Samhälle.