Häleri och god tro

En bra deal är inte alltid en bra deal. Se till att du har koll på vad som gäller när du fyndar på andrahandsmarknaden.

Häleri, god tro och köp på andrahandsmarknaden

När man handlar på andrahandsmarknaden finns det en risk att man medvetet eller omedvetet köper stulna varor. Det kan bli en dyr affär. Förutom att du kan bli av med varan du köpt, kan du även riskera både böter eller fängelse.

Du har en undersökningsskyldighet som köpare av begagnade varor. Här har vi listat några tips på vad du kan tänka på för att minimera risken för att handla med stulna varor.

Att tänka på när du ska sälja eller köpa en vara

• Lita på din instinkt – är ett erbjudande för bra för att vara sant, då är det ofta så.
• Spara alltid originalkvitton – de behövs om du ska sälja något i framtiden. Om originalkvittot är ett kassakvitto, kopiera detta då kassakvitton ofta bleknar bort efter ett tag. Spara kopian tillsammans med originalkvittot.
• Var beredd att visa legitimation så att köparen kan känna sig trygg i köpet.
• Fråga om legitimation på den som säljer, begär att få se inköpskvittot, och helst också garantibevis i original, när du köper begagnade varor.
• Bedöm situationen, inte personen. Hur trevlig en säljare än är så finns det tillfällen att misstänka att allt inte står rätt till, till exempel säljaren har orimligt bråttom eller inte vill visa var hen bor.
• När du ska köpa båt eller båtmotor – kontrollera hos polisen eller Larmtjänst att båten/motorn inte är anmäld stulen. Du kan också be om kvitton, försäkringshandlingar och servicehistorik.
• Vid mopedköp, förvissa dig om att mopedens faktiska ramnummer finns på det typintyg som alltid ska medfölja fordonet. Är ram-, serienummer eller motornummer manipulerat ska du vara vaksam och kontrollera om varan är stulen.
• Läs Larmtjänst tips om vad du ska tänka på vid köp av bil och båt på andrahandsmarknaden. Betala aldrig i förskott utan använd er av sajternas säkra betalningsalternativ.

Vad säger lagen om god tro?

Sedan 2003 gäller nya bestämmelser när det gäller att handla i ”god tro”.
I korthet innebär det att den som medvetet eller omedveten köper en vara som visar sig vara stulen blir tvungen att lämna tillbaka varan till den ursprunglige ägaren utan att få några pengar tillbaka från den personen. Inte heller försäkringar täcker den här typen av förluster. Borde man misstänkt eller rent av känner till att varan var stulen så kan man dessutom själv bli åtalad för häleri och få böter eller i grova fall upp till sex års fängelse.

Om den ursprunglige ägaren kräver varan tillbaka har den som köpt varan alltid rätt (enligt Köplagen) att kräva tillbaka pengar från den som sålt varan. Det kräver naturligtvis att identiteten på säljaren är känd.

För att skydda dig själv bör du alltså alltid göra det du kan för att försäkra dig om att du köper varan från dess rätte ägare. Andra regler gäller när varan som säljs inte är stöldgods utan har kommit säljaren tillhanda genom t ex bedrägeri.

Lagen om ”Godtrosförvärv av lösöre och häleri/häleriförseelse”

  • Lagen gäller förvärv (köp, byte gåva) i god tro av rätt till lösöre. Till lösöre räknas bland annat lös egendom som inte utgörs av pengar eller värdepapper. Exempel på lösöre är varor, möbler och husgeråd.
  • Lagens grundinställning är att om någon har köpt varor från någon som hade varan hos sig, men varken var ägare till den eller hade rätt att sälja den, får köparen äganderätt till varan, om han har fått den och var i god tro. Detta gäller dock inte om varan var stulen eller övertagen från den ursprunglige ägaren under hot eller tvång, se punkt 4 nedan.
  • Den som köper anses bara ha varit i god tro om varan var i ett för omständigheterna rimligt skick, försäljningssituationen inte verkade märklig som sådan och att köparen inte hade anledning att misstänka att säljaren inte hade rätt att sälja den.
    I dessa fall är det särskilt viktigt att köparen är extra vaksam när det gäller värdefulla föremål (smycken, konst, pälsar, antikviteter o. dyl.) eller varor som ofta säljs med återtagandeförbehåll (TV, video, kameror, motorfordon o. dyl.). När det gäller motorfordon måste köparen kontrollera att säljaren är registrerad i bilregistret samt granska köpehandlingar. Privatperson bör vid reguljär handel (affärer) normalt inte ha undersökningsplikt, om det inte kan anses finnas särskild anledning till misstanke (till skillnad från vid handel “på gatan”). Om priset är lågt har köparen anledning att vara misstänksam. Särskild försiktighet ska iakttas vid köp från någon som uppger sig sälja varor åt någon annan.
  • Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt ovan är uppfyllda, består den ursprunglige ägarens rätt till varan om den blivit stulen eller någon tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara.
    Det är alltså inte längre möjligt att göra godtrosförvärv av varor som stulits från ägaren eller där ägaren tvingats lämna ifrån sig varan genom s.k. råntvång. I dessa situationer kvarstår den ursprungliga ägarens rätt till varan och ägaren har rätt att få varan tillbaka utan att lösa ut den ”nye ägaren”. Om ursprungsägaren frivilligt lämnat ifrån sig varan till den som sedan säljer den kan den nya ägaren hävda god tro och den ursprunglige ägaren kan inte hävda sin rätt till varan.
    När det gäller varor som någon säljer, men som den personen kommit över genom bedrägeri eller genom så kallat olovligt förfogande, gäller fortfarande god tro för köparen. Ett exempel på det är om någon säljer till exempel en båt som de hyrt. I detta fall har köparen rätt till varan eller rätt till ersättning/lösen om den ursprunglige ägaren kräver den tillbaka.
  • För att ha rätt att kräva tillbaka sin vara måste den ursprunglige ägaren göra det inom sex månader från det tillfälle han eller hon fått kännedom om att varan köpts av någon annan. Om han eller hon inte gör det får den nya ägaren rätt att behålla varan. OBS! Det kan dock hända att det tar flera år innan den ursprunglige ägaren får veta att varan sålts till någon annan och det är först då som de sex månaderna börjar räknas.
  • Person som köper vara som visar sig vara stulen kan om denne borde misstänkt detta eller vetat om detta åtalas för häleriförseelse alternativt häleri med böter eller fängelse i högst 6 år som påföljd.

    Hävd
  • Efter tio år får den nya ägaren behålla varan även om den ursprunglige ägaren upptäcker att den nye ägaren köpt den vara som från början tillhört honom/henne. Men den nye ägaren får oavsett tid inte behålla varan om han/hon vid tiden för köpet eller efter köpet borde ha misstänkt att säljaren inte hade rätt att sälja den.
    Samma regler gäller om varan sålts eller på annat sätt överlåtits vidare på grund av till exempel arv, testamente, bodelning eller liknande. Villkoret om god tro gäller alla som vid något tillfälle har köpt/ägt varan efter ursprungsägaren.

    Lösen
  • Den som blivit av med en vara på annat sätt än via stöld eller under hot/tvång och vill kräva tillbaka den har rätt till detta men måste då lösa ut varan. Det betyder alltså att man måste betala den nya ägaren för att få tillbaka den.
    Den som vill lösa till sig varan måste kräva att få göra detta inom sex månader från det att han/hon fick eller måste antas ha fått kännedom om att varan köpts/övertagits av någon annan. Om det går längre tid än så är rätten att få tillbaka egendomen förlorad.
    Lösen skall motsvara ägarens kostnader för köp av varan och de kostnader som den nye ägaren eventuellt lagt ner på att förbättra den. Har den nye ägaren fått varan genom gåva, arv, testamente eller bodelning skall även kostnad som den som den nye ägaren fått varan från och kostnader som han/hon eventuellt haft för att förbättra den inräknas i lösenbeloppet. Detta gäller dock bara under förutsättning att den personen (som den nye ägaren fått varan från) själv skulle haft rätt till lösen om kravet hade framställts mot honom. Det vill säga att även denne person varit i god tro.

    Vid bestämmandet av lösen tas hänsyn till förändringar i penningvärdet. Lösen skall högst motsvara varans värde i den allmänna handeln.

    Lösenbeloppet skall betalas till varans nye ägare. Har någon till säkerhet för en fordran en rätt till varan som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall dock så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna fordran. Har någon i annat fall en rätt till varan som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna rätt.

Vi friskriver oss för eventuella fel i denna tolkning av lagtexten.

Rekommenderade guider