Överbelastningsattacker, missbruk och cyberkriminalitet

EU:s medlemsstater har nyligen tagit fram verktyg med säkerhetsåtgärder för 5G som är baserade på en riskbedömning som genomfördes 2015. Verktygen innehåller bland annat åtgärder för att förstärka säkerheten vid utformning, uppbyggnad och drift av nätverk, höja säkerhetsnivån i standarderna för produkter och tjänster samt att bibehålla EUs kapacitet inom 5G.

Bättre förberedda
I Sverige har Post- och telestyrelsen gjort en riskanalys tillsammans med exempelvis MSB, FRA, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.
– Fram till nu har alla teknikskiften handlat om att få ut tekniken så fort som möjligt och sedan få ordning på säkerheten. Den här gången har man tänkt på säkerheten redan innan 5G har börjat rullas ut ordentligt – och det är första gången. Sedan hur långt man når och hur långt det räcker återstår att se då man började lite sent med säkerhetstänket även här, säger Richard.

”Då ökar risken att någon utnyttjar datan”
Charlotte Mattfolk, grundare av IAMAI, anser att risken och möjligheten med 5G ligger i samma vågskål och att det är en utmaning.
– Ska du nyttja möjligheterna som insamlad data ger måste den kopplas ihop med annan data för att skapa förståelse för vad den betyder. Då måste du öppna upp och då ökar risken att någon missbrukar datan, berättar hon.

Charlotte förklarar vidare att det finns en tydlig koppling mellan 5G och artificiell intelligens, AI.
– AI blir bättre ju större volym data den matas med. Du får ut jättemycket med av det om du dessutom kan korsköra text, bild och röst.

Nackdelar och fördelar med AI
Både Charlotte och Richard nämner Kina som ofta används som ett skräckexempel där AI utnyttjas för att kontrollera befolkningen.
– Effekten av kameraövervakning är väldigt tydlig där. I Shanghai kan du till exempel inte röra dig någonstans utan att bli filmad, vilket har lett till att det inte begås några brott. Just det är positivt men man måste hitta balansen mellan att nyttja tekniken och inte missbruka den för dåliga syften, säger Charlotte.

Richard menar att AI kan hjälpa till att skapa algoritmer som gör att det går att skydda sig genom att hitta sårbarheter inför cyberattacker.
– Tyvärr har Sverige inte börjat täppa till gapet mellan den snabba digitaliseringen och cybersäkerhet så det fortsätter att växa. Generellt sett är vi i Sverige duktiga på det praktiska säkerhetsarbetet både i näringslivet och på myndigheter men styrningsmässigt är vi inte där ännu. Regeringskansliet har inte några riktiga experter som förstår de här frågorna, vilket gör att det inte blir någon full kraft i arbetet när de här frågorna ska hanteras och strategiska åtgärder för samhället mejslas ut av Regeringen, avslutar Richard.

Texten är ett utdrag från Tryggare Samhälle nr 1 2020. Hela tidningen kan läsas här