Så skyddar du dig under Black month

Reor och erbjudanden haglar under november månad, vilket innebär att internetbedragarna är i full gång. Redan fylls nyhetsrubrikerna med privatpersoner som lurats av falska annonser och erbjudanden. Hittills i år har det anmälts över 20 000 annonsbedrägerier* och siffran brukar i vanlig ordning stiga till nya nivåer när försäljningshögtiden är över.

Annonsbedragarna passar på när handeln på nätet ökar, inte minst under november månad. Den stora försäljningshögtiden Black Week som från början egentligen var Black Friday har nu kommit att bli Black Month vilket innebär att hela november månad är fullt nedsatta priser och deals. Här gäller det för dig som konsument att vara på din vakt för att inte luras.

Bedragare lurar folk genom att lägga ut annonser på hemsidor och i sociala medier, via bluff-sms eller mejl med falska erbjudanden och länkar till e-handelssidor som inte är äkta. Här lockas köparen att beställa varor som aldrig kommer, är piratkopior eller lämna ifrån sig sina kontokortsuppgifter – och det är nästan alltid det låga priset som lockar.

En tredjedel kollar inte hemsidor

I SSF:s Demoskop-undersökning i år uppgav en tredjedel av svenskarna att de inte kontrollerar hemsidor de handlar på, dessutom uppgav 71 procent att de inte har sitt betalkort spärrat för internetköp vilket innebär att de i högre utsträckning riskerar att bli lurade på sina pengar.

– Det är viktigt att kolla upp hemsidor eller säljaren så du inte drabbas av farliga produkter, piratkopior eller helt enkelt blir av med pengar utan att få någonting. Sök och se vad andra säger om sidan och sin köpupplevelse, är de nöjda? säger Paul Pintér, Rådgivare mot digitala brott vid SSF Stöldskyddsföreningen.

Spärra kortet för internetköp

Med ökad e-handel ökar även bluffsms där mottagaren uppmanas att betala för leverans av varor eller för beställning av varor och abonnemang man inte beställt. Bedragarens syfte är att komma åt kortuppgifter för att senare kunna handla med dem eller sälja dem vidare. Tyvärr lämnar allt för många ifrån sig sina kortuppgifter i sådana här bluffsms. 

– Får du ett sms där man önskar betalning för något eller att man ska ladda ner något, kontakta företaget direkt och kolla om det stämmer. Ha ditt kort spärrat för internetköp så skulle någon få tag på dina kortuppgifter kan de i alla fall inte handla på kortet, fortsätter Paul Pintér.

Så skyddar du dig:

  • Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det mest troligt falskt, priset är ofta avslöjande.
  • Dubbelkolla alltid hemsidan innan du handlar genom att söka information om den på internet.
  • Om du får ett meddelande om leverans på en vara du inte beställt bör du radera det direkt.
  • Klicka aldrig på länkar om du inte är helt säker på avsändaren.
  • Kontakta försäljningsstället eller fraktbolaget direkt om du har frågor om din leverans.
  • Ha alltid ditt kort spärrat för internetköp.
  • Ta direkt kontakt med din bank om du upptäcker att du blivit lurad eller gjort en felaktig kortbetalning.

* Statistiken är hämtad från Brottsförebyggande rådet (Brå).