Publicerad: september 9, 2019 (Senast uppdaterad oktober 9, 2020)
”Fake news” betyder att ”nyheten” är medvetet påhittad eller förvrängd. Var alltid källkritisk och överväg om det finns något vinstintresse hos avsändaren.
I samband med händelser som coronaviruset är det extra viktigt att det du delar i sociala medier är så korrekt som möjligt så att du inte själv sprider falska eller tvivelaktiga uppgifter.
På Krisinformation.se kan du ta del av aktuell och bekräftad information om coronaviruset.
Bli bättre på att kritiskt granska
Fake News är en form av bedrägerier som syftar till att medvetet vilseleda läsaren och sprids ofta via sociala medier. Syftet kan vara att roa men även för att få ekonomisk vinning eller påverka någon i politiskt eller opinionsdrivande syfte. Oavsett syfte är det viktigt att läsaren är källkritisk, det vill säga granskar källan bakom nyheter och inlägg, för att inte sprida falsk information. Upplever du att en nyhet kan vara falsk ska du ta reda på vem som är avsändare och dubbelkolla fakta. Källkritik är viktigt!
Så här fungerar fake news
Sociala medier formar vårt tänkande om vad som kan vara sant och falskt. Våra hjärnor letar efter mönster för att se hur saker hänger ihop. Vi har lättare att ta till oss av påståenden och argument som vi stödjer, istället för att ifrågasätta. Det är så fejkade nyheter fungerar och när du läser en fake news är inte syftet att övertyga dig utan förstärka din övertygelse. Tanken är att du ska dela med dig till dina vänner som tycker liknande. Det är så fejkade nyheter fungerar för att få spridning.
Exempelvis dyker det upp i ditt flöde, ett inlägg som har delats med rubriken ”Träning är ineffektivt för viktnedgång”, avsändare är Svenska Dagbladet. Du kanske skrattar när du läser om läkaren som berättar om sin forskning och då kanske du missar att artikeln är delad från Klick Klack och att läkaren faktiskt jobbar på en klinik för överviktsoperationer. Därför ska du alltid överväga om det finns nåt vinstintresse hos avsändaren. Dolda budskap eller felaktigheter kan smyga sig in överallt.
Tänk på det här
SSF:s demoskopundersökning visar att 48 % av alla Facebookanvändare delar andras inlägg. Män tror i högre grad på det dom läser på internet (48%) än vad kvinnor gör (40%).
I Stoppa Tjuven- 57 fel och rätt om fake news intervjuas Viralgranskaren Åsa Larsson om hur du ska tänka innan du delar ett inlägg i sociala medier. Huvudregeln är att kolla källan och rimligheten – dela sen. Se hela avsnittet här och läs flera knep.
Checklista – för att inte dela fake news
Var alltid källkritisk. Vem är avsändaren och finns det någon relevans i nyheten eller påståendet? Googla informationen och se om fler har skrivit om samma sak.
Ställ frågor till den som påstår något.
Dela aldrig efterlysningar från okänd avsändare. Är det en äkta efterlysning är alltid polisen eller Missing People inblandad och då finns det ingen anledning att sprida den viralt.
Om du skulle ha delat ett felaktigt inlägg, så rätta till ditt misstag.
