fbpx

Hur kan vi hjälpa till?

Summering – höjdpunkterna från vårt webbinarium om kommunal kamerabevakning

Kommunal kamerabevakning och GDPR

Den 18 mars gick vårt webbinarium om kommunal kamerabevakning tillsammans med Huddinge kommun och Knowit av stapeln. Missade du det? Inga problem, här har vi sammanfattat höjdpunkterna till dig. 

Med drygt 200 personer anmälda till webbinariet om kommunal kamerabevakning står det klart att det finns ett stort intresse att lära sig mer, samt att även få stöta och blöta intilliggande integritetsfrågor, exempelvis relaterat till efterlevnaden och tillämpning av GDPR. Just det här webbinariet riktade sig till personer som redan jobbar professionellt med säkerhets- eller brottsförebyggande frågor, men vi tänkte ändå inleda med en kort introduktion till kamerabevakning. 

Snabbrepris – kamerabevakning i Sverige

Vad gäller egentligen vid kamerabevakning i Sverige? Vad får vi spela in? Var får vi göra det och vem bestämmer vem som får kamerabevaka? 

Det är framförallt Dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen som reglerar vår kamerabevakning. Sedan 2018 är det IMY, Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen reds.anm) som är ansvarig tillsynsmyndighet och beviljar tillstånd för kamerabevakning. 

GDPR är inte bara de evinnerliga popup-cookieförfrågningar du klickar bort varje dag, utan även EU-förordningen som reglerar all personuppgiftsbehandling – inklusive kamerabevakning. Inom GDPR finns bestämmelser om de grundläggande principer, den rättsliga grunden och de registrerades rättigheter som sedan påverkar vad vi får och inte får spela in. Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR och reglerar vissa frågor om bevakning, där GDPR lämnat utrymme för nationella regler, exempelvis bestämmelser om tillståndsplikt för viss kamerabevakning. 

Kamerabevakning – vad gäller? IMYs vägledning 

Att det krävs vägledning kring hur man ska göra rätt stod klart under IMY:s dragning, som inledde webbinariet. Jenny Bård, jurist på IMY, poängterade i samband med frågestunden att kamerabevakningsfrågorna oftast rör sig om komplexa frågeställningar. Tolkningar och bedömningar är, trots befintlig praxis, inte alltid självklara och bedömningar behöver ske från fall till fall. 

Grundpremissen för IMY:s bedömningar utgår dock ifrån två perspektiv: bevakningsintresse och integritetsintresse. 

Kamerabevakning är en personuppgiftsbehandling som normalt innebär ett intrång för enskilda. Därmed måste IMY alltid när en ansökan om kamerabevakning kommer in bedöma vilket intresse som väger tyngst: vår medborgerliga integritet när vi vistas i offentliga miljöer eller de brottsförebyggande behov och önskemål som ligger bakom tillståndsansökningarna.

IMY:s tips till den som funderar på att söka tillstånd för kamerabevakning är att vara noggrann redan från början med sin ansökan. Dokumentera bedömningar, säkerställa att grundläggande krav uppfylls samt tydliggöra syftet med bevakningen och varför den behövs. Till verksamheter som redan utövar kamerabevakning gavs bland annat rådet att se över märkning av och informationen på kamerorna. Ändamål, namn på personuppgiftsansvarig och kontaktuppgifter ska finnas med på kameran. Det finns även skäl att löpande utvärdera om kamerabevakning fortfarande är motiverad. IMY lyfte fram vikten av att det måste finnas aktualitet i samband med ansökningarna och exemplifierade med hur händelser från 2017 inte anses relevanta för ansökningar som inkommit 2021. 

Områden som belystes lite extra var gator och torg samt skolor. Gator och torg är ett brett begrepp som även inkluderar parker, gångvägar och offentliga miljöer. Generellt sett gäller att integritetsintresset väger tungt och det krävs mycket stort allmänintresse för att få tillstånd. 

Skolor är det område där IMY får in flest ansökningar – ett paradoxalt område enligt IMY, som menar att ansökningarna på området blivit både lättare och svårare att bedöma. Lättare på grund av nya regler, svårare med anledning av GDPR, där barn pekas ut som särskilt skyddsvärda.

Vad anses då vara tillåtet? Fasadbevakning enligt praxis, svarar IMY: två meter från fasad mellan klockan 20.00-06.00 på vardagar. Motsvarande, men mellan klockslagen 17.00-07.00 under helger.

Avslutningsvis tipsade IMY om att det finns mycket matnyttig och konkret information på deras webb. Du som vill djupdyka mer i rekommenderad kamerabevakningspraxis och vad som ligger till grund för IMY:s bedömningar rekommenderas att läsa deras senaste praxisrapport.

Kamerabevakning i praktiken – lärdomar från Huddinge kommun och Malmö stad

I det andra passet träffade vi Demir Kolenovic, sektionschef på Malmö stad och Victor Mazilu, säkerhetssamordnare på Huddinge kommun för en pratstund om kamerabevakning på allmän plats. Ett perspektiv som både önskade lyfta fram var att kamerabevakning inte bör betraktas som en lättvindig åtgärd. Kamerabevakning är ofta en sista brottsbekämpande och trygghetsskapande åtgärd, som sätts in när tidigare metoder inte gett önskat resultat. Dels på grund av tidskrävande tillståndsprocesser, men även för att det oftast är dyrt. 

Ger kamerabevakningen några resultat då? I Malmö – absolut. Demir Kolenovic delade med sig av konkreta siffror från deras två senaste kamerabevakningsobjekt: två grundskolor som tidigare plågades av skadegörelser där kamerabevakningsinsatsen bidragit till att minska skadekostnaderna från 1,6 miljoner till 35 000 kronor på fyra år. 

Just kostnadsfrågorna dök upp ett flertal gånger under webbinariet. Victor, som även delade med sig av hur Huddinge kommun gjort för att komma igång med kamerabevakning som noviser på området, poängterade vikten av att redan i upphandlingsfas försöka se till att man får fasta poster för alla kostnader, annars blir det svårt att gå till politiken och äska pengar. Det är viktigt att tänka både nyinvestering och driftspengar. Glöm inte heller fiberfrågan! Det gäller att dra det ifall man inte har det på gator och torg, vilket är dyrt. 

Avslutningsvis undrade moderatorn Mikael Hammarström hur man höjer sin kompetens inom kamerabevakning? Victor lyfte fram behovet av ett forum att diskutera frågorna i och konstaterade att för egen del hade han saknat ett sammanhang som tog ett helhetsgrepp på frågorna. Enstaka utbildningar, Youtube samt att ta del av tidigare forskning i kombination med att få bolla med Demir är receptet bakom Victors egen kunskapsanskaffning. 

Efterlysning: samarbete och helhetsgrepp på kamerabevakningen

På webbinariets tredje och avslutande session deltog Stefan Singman från Polismyndigheten, Jan Landström på Nacka kommun, Anders Winald, Huddinge kommun och Johan Uddén från Zenita Security. 

Hur ser polisens kamerabevakning ut idag? Stefan Singman redogjorde för den stora utveckling som skett sedan polisen inledde sin kamerabevakningsresa 2017: numera finns nationell ledning av arbetet och en gemensam plattform. Av naturliga skäl har storstadsregionerna kommit längst i arbetet, framför allt i Stockholm. 

Från polisens sida ser man positivt på samarbetsförfrågningar från kommuner om kamerabevakning. Jan Landström delade med sig av konkreta erfarenheter från Nacka kommun, som i sitt inledande arbete med kamerabevakning tog hjälp av Stefan Singmans team för att öka kunskapen om exempelvis vilka positioner som bör bevakas, hur och vilka kameror som lämpar sig för arbetet. Med hjälp av polisens input gjordes sedan kommunens ansökan och Nacka beviljades tillstånd för tre av de fyra ansökningarna. Singman konstaterar att polisens och kommunernas intressen när det gäller kamerabevakning nästan alltid sammanfaller, även om syftet med bevakningen kan skilja något. 

Kritisk framgångsfaktor för lyckade kamerabevakningsinsatser? En ordentligt utförd upphandling. En av de största utmaningarna med lagen om offentlig upphandling, LOU, är att formulera kravställningen rätt så att man som upphandlare får in jämförbara anbud, påtalade Johan Uddén på Zenita Security. 

Kravställningen är komplex: för låga krav riskerar att inte ge upphandlaren de funktioner som faktiskt behövs. För detaljerade krav riskerar å andra sidan att slå ut produkterna man faktiskt hade behövt, för att de inte klarar granskningen utifrån ett för snävt – eller i sammanhanget fel definierat – perspektiv. 

Uddén efterlyste mera branschsamarbete och poängterade att i nuläget hamnar kravbilden primärt på leverantörerna. Han fick medhåll av Jan Landström som dock även lyfte fram att det för beställarna är svårt att veta exakt vilka produkter, tjänster och möjligheter som finns. 

Hur säkerställer man då att man får den lösning man ska ha? Våga backa lite och låt leverantören föreslå en lösning, tipsade Uddén. SSF-normen SSF 1060 Kamerabevaknings-system CCTV – projektering och installation finns och kan användas som projekteringsunderlag. SSF 1060 är en bra norm och grund, men den räcker inte hela vägen menade Uddén som påtalade att branschen skulle må bra av att ha någon form av större certifiering som inkluderade hela flödet från kamera, video och hela vägen till larmcentralen. Kanske en förlängning av SSF-normen vore en idé? I dagsläget finns normer för delar, men inte för hela flödet. 

***

Vi vill passa på att tacka alla er som var med och deltog på webinariet! 

Lär dig mer om kamerabevakning

Behöver du lära dig nytt eller kanske bara lite mer? Här har vi samlat våra bästa tips på smarta verktyg, utbildningar och länkar som hjälper dig på vägen!