Multikriminella nätverk fokuserar på bedrägerier

Typen av gärningsmän som begår bedrägerier har förändrats.

– Det är ofta multikriminella nätverk som sysslar med narkotika, våldsbrott och bedrägerier. Det är gamla tidens bankrånare och värdetransportrånare, i dag ser de att bedrägerier är lukrativt, säger Linda Staaf, chef för polisens underrättelseenhet.

Antalet anmälda bedrägeribrott har tydligt gått ner under 2020. Bakom statistiken ligger ett minskat antal kortbedrägerier (där bedragaren inte har fysisk tillgång till kortet) – vilket sannolikt har att göra med att det europeiska betaltjänstdirektivet PSD 2 trädde i kraft i september i fjol och förbättrade säkerheten.

Polisen delar in bedrägerier i olika kategorier, förutom kortbedrägerier finns det bland annat bedrägerier genom social manipulation som vishing, romansbedrägerier, identitetsbedrägerier, investeringsbedrägerier och annonsbedrägerier. Det är endast kortbedrägerierna som minskar.

– Kortbedrägerier är vanligast, men ofta handlar det inte om så stora summor. Romansbedrägerierna, där man utnyttjar människors önskan och förhoppning om att träffa en livspartner är färre, men summorna kan vara betydligt högre vid social manipulation än vid kortbedrägerier, säger Linda Staaf.

Ny typ av gärningsmän

Hon berättar att det tidigare var vanligare med mer renodlade bedragare, i dag är det betydligt fler multikriminella nätverk som sysslar med bedrägerier.

– Och det allra mesta är organiserat, oavsett om de sitter i utlandet och begår kortbedrägerier eller om de ringer upp äldre i Sverige eller om det är romansbedrägerier. Allt det där är i huvudsak organiserad brottslighet, säger Linda Staaf.

Hon berättar att det ofta är internationella ligor som begår kortbedrägerier – och befinner sig inte ens i landet. Och även när det gäller social manipulation kan det vara internationella ligor, men där är det mer varierat.

Polisens arbetsmetoder

Polisen har fått anpassa sitt arbetssätt i takt med att bedrägerier har blivit digitala. Linda Staaf menar att det finns anledning för polisen att vara självkritisk.

– Ja, vi har inte varit tillräckligt snabba med att anpassa oss till hur typen av gärningsmän har förändrats. Men jag kan med gott samvete säga att vi gör mycket mer på det området nu och satsar ytterligare för att bekämpa bedrägerier.

Exakt hur underrättelseenheten arbetar med bedrägerier vill hon inte avslöja eftersom det ”ligger i sakens natur att inte berätta hur polisen gör för att upptäcka brottsligheten och vilka metoder den använder sig av”.

– Men precis som för polisverksamheten i stort fortsätter vi att utveckla underrättelseverksamheten för att hämta in rätt information för att komma åt gärningsmännen. Rent generellt arbetar vi i tre spår. För det första brottsförebyggande, det vill säga att varna så mycket som möjligt om aktuella modus från gärningsmännen för att bygga upp motståndskraft hos potentiella offer. Sedan kartlägger vi nätverk och gärningsmän för att komma åt huvudmän till nätverken som begår bedrägerierna. Det tredje sättet är att samverka med andra aktörer som till exempel bankerna som kan vidta tekniska åtgärder för att försvåra bedrägerier.

Satsar mycket på att förebygga

Bedrägerier går att förebygga i mycket högre utsträckning än många andra brott.

– Det är betydligt mycket bättre att se till att de aldrig inträffar från början än att vi sedan ska utreda de här brotten. Bedrägerier kräver ofta någon typ av aktiv åtgärd från den som blir utsatt för brottet, till skillnad från om någon som blir överfallen på stan. Det gör också att brottsoffren ofta skuldbelägger sig själva efteråt, trots att de blivit utsatta för oerhört skickliga bedragare, säger Linda Staaf.

Polisen menar att den lägger mer fokus på att förebygga bedrägerier i dag, och inte minst de där social manipulation ingår.

– Vi har gått ut i media och på vår hemsida och varnat. Och vi har märkt att det byggts upp en viss motståndskraft bland äldre – som är en grupp som utsatts för till exempel vishing (voice phising). De äldre har hört talas om det och går inte på något när bedragarna ringer. Men tyvärr hittar de kriminella nya modus och så måste man gå ut med nya varningar hela tiden, säger Linda Staaf.

”Ingen som bryr sig”

Försäkringsbranschen betalar varje år ut mer än 70 miljarder kronor i skadeersättning till sina kunder. Men enligt Larmtjänsts VD Mats Galvenius är det ganska sällan som skydd mot bedrägerier ingår i försäkringar även om det finns några undantag – framför allt vad gäller ID-kapningsförsäkringar som har blivit vanligare bland privatpersoner och så kallade cyberförsäkringar på företagssidan.

– Det som bekymrar oss är att vi ser att organiserad brottslighet engagerar sig mer i bedrägerier och det är framtidens brottslighet: det genererar betydligt mer pengar och sker på ett mer behagligt avstånd från brottsoffret jämfört med ett tillgreppsbrott. Det är extremt viktigt att både polis och andra förstår allvaret i att organiserad brottslighet går över till den här typen av brottslighet, då måste det finnas resurser och en rättskedja som håller, säger Mats Galvenius. Han menar att brottsoffren ofta känner uppgivenhet.

– Personer som har drabbats av bedrägerier kanske inser att de inte får så mycket i försäkringsersättning och sedan konstaterar de också att polisen lägger ner utredningen med en gång. Vår uppfattning är att det inte finns någon som bryr sig om de som drabbas av bedrägerier. Det behövs en skärpning från flera håll här, avslutar Mats Galvenius.