Vanliga frågor och svar

Fråga: Varför får inte försänkt skruv användas? Det är ju det alla byggare skruvar med. Vilken skruv gäller i så fall? Montageskruv med platt skalle?

Svar: Vid test på plåtskenor ”rappade” försänkta skruvar ur vid brytprov. Montageskruv med platt skalle är tillåtet.

De vanligaste tegelformaten i Sverige är:

• Svenskt normalformat (SNF): 250 × 120 × 62 mm (eller 65 mm högt). Det traditionella och vanligaste måttet.
• Danskt normalformat (DNF): 228 × 108 × 54 mm.

Enligt Regler för inbrottsskydd – byggnader och lokaler (SSF 200) ska en vägg bestående av ett skikt stenmaterial ha en tjocklek på minst 120 mm i skyddsklass 1 och vara ännu tjockare i skyddsklass 2 och 3.
Det innebär att danskt tegel inte uppfyller kraven för enskiktsväggar i någon av skyddsklasserna.
Däremot kan danskt tegel uppfylla kraven för skyddsklass 1 när det kombineras med ett tilläggsskikt. I regelverket anges i tabeller vilka typer av tilläggsskikt, samt material och dimensioner som får kombineras för att uppnå respektive skyddsklass.

För skyddsklass 2 och 3 är detta dock inte tillräckligt, även med tilläggsskikt. Danskt tegel kan inte användas i ytterskikt för att uppfylla kraven i skyddsklass 2 och 3.

Avvikelser eller oklarheter, som exempelvis användning av annat material än det som föreskrivs, är som huvudregel inte tillåtet.
SSF tillhandahåller inte någon lista över rekommenderade kompensationsåtgärder när kraven inte uppfylls.
Vi lämnar heller inte utlåtanden om produkter, exempelvis material.
Vår rekommendation är att alltid kontakta kravställaren om det finns behov av att diskutera lösningar som avviker från kraven. Tillsammans kan ni då komma fram till en lösning som är acceptabel för den aktuella byggnaden eller lokalen.
Det är alltid kravställaren som avgör och godkänner eventuella undantag från normer och regelverk. En kravställare kan vara exempelvis ett försäkringsbolag, en myndighet eller en beställare (fastighetsägare med flera).

Fråga: Uppfyller en akustikregel kraven i någon av skyddsklasserna 1 – 3?

Svar: Nej, en akustikregel är inte en godkänd regel i någon av skyddsklasserna. SSF 200 föreskriver Trä- eller förstärkningsreglar. Förstärkningsregel godstjocklek min 1,0 mm, djup min 70 mm, sträckgräns min
350 N/mm2. Alternativt träregel lägst 45 x 70 mm klass C14, c/c max 450 mm.

En utanpåliggande trappa ingår i sig inte i kraven på skyddsklass och kan inte klassas i någon av de tre skyddsklasserna. I stället är det de ytor som är nåbara från trappan som måste uppfylla kraven, såsom dörrar, fönster och andra öppningar.
Fyrametersregeln tillämpas normalt från marknivå, men utifrån regelverkets (Regler för inbrottsskydd byggnader och lokaler – SSF 200), i princip skall åtkomlighet bedömas från varje ståplan och då ska räckvidd beaktas.
Om trappan medger åtkomst till taket kan detta betraktas som ett ståplan. I sådant fall omfattas även taket av skyddsklasskravet eftersom hela byggnadens omslutningsyta, inklusive väggar, golv, tak och andra öppningar som är åtkomliga, ska uppfylla samma skyddsklass.

Fråga: Vad räknas som ståplan enligt regelverket

Svar: Definitionen av stålplan enligt regelverket är:
Ett ståplan är en fast yta från vilken angrepp mot den skyddade lokalen kan göras. Som ståplan räknas från marken och 4 meter upp och eller som sticker ut minst 300 mm samt är tillräckligt stabilt för en människa att stå på exempelvis räknas skärmtak, balkonger, terrasser och loftgångar som ett ståplan. En åtkomlig fasad eller angreppsyta från ståplan är 1 meter åt vardera sida. Lutning på över 60 grader på en yta räknas ej som ståplan.

Fråga: Vad står N för efter RC 2 gällande glas och fönsterpartier?

Svar: Kravet RC2 N gäller karmen och bågen. I SS EN 1627 finns tillägget N när man kan ha vilket glas som helst (gäller även dörrar). N.et kan förekomma i klasserna RC 1 och RC 2.
RC2 kräver skyddsglas
RC2N Kräver inte skyddsglas

Fråga: Vad är skillnaden mellan SSF 200 och LPS 1175?

Svar: Det handlar om två olika standarder för att bedöma säkerhetsnivåer på fysiskt skydd av byggnader. SSF 200 hänvisar till provningsstandarder och normer gällande tex motståndskraft mot inbrott tex väggar, dörrar, lås, glas mm.

LPS 1175 är en brittisk standard som främst fokuserar på att bedöma motståndskraften mot inbrott och indelar produkter i olika klasser beroende av dess prestanda under tester.

Kortfattat kan man säga att de båda används för att bedöma skyddssystem men det använder sig av olika specifika kriterier och testmetoder för att bedöma säkerhetsnivåer.

Fråga: Behöver datalagringen finnas i Sverige eller inte?

Svar: Ja om kraven skall kunna anses uppfyllda måste server och backup finnas i Sverige

Fråga: Skiljer sig EN 1303 från SSF 3522 eller kompletterar den?

Svar: SSF 3522 klassningen är baserad på SSF 1090 för mekaniska cylindrar som i sin tur är baserat på EN 1303 med tillägg för manuella dyrknings och manipulations egenskaper.

Fråga: Hur samverkar SSF 1095 och SS-EN 14846?

Svar: För att uppfylla kraven i SSF 3522 (Godkänd låsenhet som är krav i alla skyddsklasser i SSF 200) måste kraven i SSF 1095 vara uppfyllda. SSF 1095 innehåller kompletterande krav som ej finns med i SS-EN 14846

Fråga: Kan man kombinera godkänt beslag med en oval cylinder och fortfarande klara kravet på godkänd låsenhet?

Svar: Ja, det finns beslag som går att kombinera med ovala cylindrar, som uppnår kravet på godkänd låsenhet.

Fråga: Finns det något i SSF:s normer om att elektromekanisk låsning måste gå via separat kabel för strömförsörjning

Svar: I regelverken finns krav på skydd mot manipulering av kablarna, men inget om att det måste vara separata strömförsörjnings kablar.

Fråga: Går det att jmf PAS 24 med SS 3620 eller vilka provningsmetoder är det som saknas i PAS 24

Svar: PAS mer inriktad på glaskvalitet och SS 3620 handlar bara om lås till fönster och fönsterdörrar. Således är dem ej jämförbara

Fråga: Uppfyller normen förrådsinredningar SSF 1990-06-30/B, någon skyddsklass

Svar: Nej det gör den inte.