Inbrottsskydd och skyddsklasser

Publicerad: juli 10, 2019 (Senast uppdaterad maj 24, 2024)

Här förklarar vi normen SSF 200 – Regler för inbrottsskydd – Byggnader och lokaler, och vad de olika skyddsklasserna innebär.

Ett bra inbrottsskydd ska inte bara försvåra inbrott och bortförandet av stöldgods, det ska även avskräcka från inbrottsförsök. I denna guide beskriver vi normen SSF 200, dess användningsområden, och vad som menas med skyddsklasser. 

Inget inbrottsskydd är så fullkomligt att det kan garantera att ett inbrott inte sker, men ju svårare det är att fullborda ett inbrott, desto större chans att förövaren misslyckas eller blir upptäckt. Men hur bedömer man vilket inbrottsskydd som är lämpligt? För att ge vägledning i denna fråga finns idag normen SSF 200, Regler för inbrottsskydd – Byggnader och lokaler, utgåva 6. I dag utgör den en viktig standard för att säkerställa att byggnader och lokaler är tillräckligt skyddade mot inbrott. 

Inbrottsskyddet för en verksamhet utgår vanligtvis från att en kravställare, exempelvis ett försäkringsbolag, hänvisar till att skyddet ska uppfylla en viss skyddsklass enligt SSF 200.

Genom att normen hålls kontinuerligt uppdaterad och genomgår revideringar, samt genom att berörda aktörer följer normen, kan vi tillsammans se till att minska risken för inbrott och skydda människor och egendom.

Målgrupp

Normen reglerar inbrottsskydd för byggnader och lokaler, och används av många olika aktörer, bland annat arkitekter, försäkringsbolag, myndigheter, byggherrar, projektörer och installatörer. I första hand är SSF 200 avsedd för kommersiella verksamheter, men den går även att tillämpa för bostäder, helt eller delvis. 

Vad är mekaniskt inbrottsskydd?

Ett grundförutsättning för inbrottsskydd är ett bra mekaniskt skydd. Det innebär att lokalens omslutningsytor ska göras motståndskraftiga så att de är svåra att forcera. 

Det mekaniska skyddet behöver i vissa fall kompletteras med exempelvis inbrottslarm, perimeterskydd och/eller personbevakning, men dessa ingår inte i SSF 200.

Vad är en omslutningsyta?

Omslutningsyta är en lokals avgränsning mot andra lokaler eller ut mot det fria. Kraven för omslutningsytan gäller upp till 4 meter över markplan eller annat ståplan.

Vad menas med skyddsklasser?

I normen SSF 200 Inbrottsskydd – byggnader och lokaler definieras tre nivåer på inbrottsskydd, som anger krav på inbrottsskydd utifrån skyddsvärde, mängd av stöldbegärlig egendom och andra faktorer.

Skyddsklass 1 avser den lägsta och skyddsklass 3 den högsta nivån. Nivåerna är anpassade efter verksamhetens skyddsvärde, mängd begärlig eller stöldbegärlig egendom och andra riskfaktorer. Mer om respektive skyddsklass nedan.

Skyddsklass 1

Den lägsta skyddsklassen och är avsedd för byggnader och lokaler med lågt skyddsvärde, till exempel enklare lagerbyggnader eller kontor som har ingen eller ringa stöldbegärlig egendom.

Skyddsklass 2

Är avsedd för byggnader och lokaler med medelhögt skyddsvärde, till exempel bankkontor eller butiker, som har större mängd stöldbegärlig egendom.

Skyddsklass 3

Den högsta skyddsklassen som är avsedd för byggnader och lokaler med högt skyddsvärde och har en ännu större mängd stöldbegärlig egendom, till exempel värdedepåer eller anläggningar med bankfack.

I normen SSF 200 ges närmare anvisningar om dörrar, väggar, golv- och takkonstruktioner i förhållande till de olika skyddsklasserna. Kraven i respektive skyddsklass är minimikrav och kravställaren kan alltid ställa ytterligare krav på skyddet.

Mer information

Vill du veta mer om SSF 200 eller beställa normen i sin helhet? Klicka här.

Vi har även utbildningar inom inbrott och inbrottsskydd som kan passa dig. Här ingår SSF200 som kurslitteratur. Läs mer om våra utbildningar.

Vill du lära dig mer? Gå en utbildning!

Inbrottsskydd

Alla Inbrottsskydd (5)