Ett bra inbrottsskydd ska inte bara försvåra inbrott och bortförandet av stöldgods, det ska även avskräcka från inbrottsförsök. I regelverket Regler för inbrottsskydd – Byggnader och lokaler anges kraven för respektive skyddsklass.
Inget inbrottsskydd är så fullkomligt att det kan garantera att ett inbrott inte sker, men ju svårare det är att fullborda ett inbrott, desto större chans att förövaren misslyckas eller blir upptäckt. Men hur bedömer man vilket inbrottsskydd som är lämpligt? För att ge vägledning i denna fråga finns idag regelverket SSF 200, Regler för inbrottsskydd – Byggnader och lokaler, utgåva 6. I dag utgör den en viktig standard för att säkerställa att byggnader och lokaler är tillräckligt skyddade mot inbrott.
Inbrottsskyddet för en verksamhet utgår vanligtvis från att en kravställare, exempelvis ett försäkringsbolag, hänvisar till att skyddet ska uppfylla en viss skyddsklass enligt regelverket.
Genom att regelverket hålls kontinuerligt uppdaterat och genomgår revideringar, samt genom att berörda aktörer följer regelverket, kan vi tillsammans se till att minska risken för inbrott och skydda människor och egendom.
Målgrupp
Normen reglerar inbrottsskydd för byggnader och lokaler, och används av många olika aktörer, bland annat arkitekter, försäkringsbolag, myndigheter, byggherrar, projektörer och installatörer. I första hand är den avsedd för kommersiella verksamheter, men den går även att tillämpa för bostäder, helt eller delvis.
Vad är mekaniskt inbrottsskydd?
Ett grundförutsättning för inbrottsskydd är ett bra mekaniskt skydd. Det innebär att lokalens omslutningsytor ska göras motståndskraftiga så att de är svåra att forcera.
Det mekaniska skyddet behöver i vissa fall kompletteras med exempelvis inbrottslarm, perimeterskydd och/eller personbevakning, men dessa ingår inte utan krav för detta anges i separata normer inom respektive område.
Vad är en omslutningsyta?
Omslutningsyta är en lokals avgränsning mot andra lokaler eller ut mot det fria. Kraven för omslutningsytan gäller upp till 4 meter över markplan eller annat ståplan.
Vad menas med skyddsklasser?
I regelverket Regler för inbrottsskydd – byggnader och lokaler (SSF 200) finns tre skyddsklasser.
Skyddsklass 1 är den lägsta och skyddsklass 3 den högsta.
Skyddsklassen anger vilket motstånd en byggnad eller lokal ska uppfylla mot inbrott. Därför ställs krav på byggnadens konstruktion och det mekaniska inbrottsskyddet som exempelvis:
- väggar, golv och tak
- dörrar och portar
- lås och låsenheter
- fönster och glaspartier
- andra öppningar och svaga punkter
Skyddet ska vara sammanhängande, vilket innebär att hela byggnaden måste uppfylla kraven för vald skyddsklass.
Skyddsklasserna är kopplade till risk:
Skyddsklass 1 – Grundskydd (låg till normal stöldrisk)
Skyddsklass 2 – Förstärkt skydd (förhöjd risk eller mer attraktiva objekt)
Skyddsklass 3 – Högt skydd (hög stöldrisk eller särskilt skyddsvärd egendom)
Skyddsklassen ska inte förväxlas med larmklass.
Skyddsklass anger krav på det fysiska inbrottsskyddet i en byggnad eller en lokal.
Larmklass anger krav på inbrottslarmanläggningen i en lokal.
De kompletterar varandra men avser olika delar av inbrottsskyddet:
– Skyddsklass fördröjer intrång
– Larmklass säkerställer att intrång upptäcks och hanteras
Skyddsklass och larmklass behöver därför inte sammanfalla. Vilken skyddsklass respektive larmklass som krävs anges alltid av kravställaren.
En kravställare kan vara exempelvis ett försäkringsbolag eller en myndighet.
Mer information
Vill du veta mer om SSF 200 eller beställa normen i sin helhet? Klicka här.
Vi har även utbildningar inom inbrott och inbrottsskydd som kan passa dig. Här ingår SSF200 som kurslitteratur. Läs mer om våra utbildningar.
